If the shoe does not fit, don´t wear it.

Det här med skitsnack. Det går väll inte att undkomma, men är inte utan att man ibland funderar över människors handlingar. Ni vet att det går åt mer energi att vara negativ än att vara positiv.

Det är fysiskt och psykiskt jobbigare att snacka skit om människor än att uppmärksamma deras bra sidor och vara överseende med deras brister.  

Jag har nog kommit till en punkt i livet där jag är färdig med att krusa för andra, att vara till lags. Att blunda för när vänner faktiskt trampar på mig. Det tar så mycket energi. Det är så vanskligt att lägga sin lycka i andras händer, speciellt hos dem som inte har ditt välmående i sin agenda. Jag kan faktiskt bestämma att jag är lycklig helt och hållet själv, det måste vara livets största gåta att komma underfund med. Att jag själv helt och fullkomligt har makten över min lycka – så praktiskt. Så enkelt.

 Leya
Jag har slutat att umgås med personer som inte tycker om mig för lilla mig.  Livet är för kort för att umgås med människor som suger lyckan ur dig. Och kom ihåg, det är inte de människor som står vid din sida när du är ditt bästa, men de som står bredvid dig när du är ditt värsta som är dina riktiga vänner.

Smaka på den sista meningen. Läs den igen. Den säger allt.

Jag är så urbota less på en del människors glädje i andras ”misslyckande”.  För den som står med misslyckandet är nederlaget störst, jag tror det räcker. Andra behöver inte förstora det.

Man bör sluta vara rädd för att göra fel. - Att göra något och få det fel är minst tio gånger mer produktiv än att göra ingenting. Varje framgång har ett spår av misslyckanden bakom sig, och varje misslyckande leder till framgång. Det hela slutar ändå med att man beklagar de saker man inte gjorde mycket mer än det man gjorde. Ett behagligt sätt att se på sina misslyckanden,  att man faktiskt försöker.

Med mig varje dag har jag Kristian Gidlund, han som var nästan lika gammal som mig och dog i cancer. Det är så förbenat orättvist. När saker känns tungt eller tröttsamt så sitter han på min axel och påminner mig om att han minsann gärna skulle vilja vara här, i livets hårda, tuffa skola, få känna, uppleva och växa. Önskar han visste hur stor skillnad han gör för mig, nästan varenda dag. Han skapar relativitet, han skapar verklighet. Han får mig fokusera på det väsentliga.

Jag är nog ganska lycklig, i det stora hela, jag har världens bästa familj (på riktigt alltså), jag är stolt över mina hundar så jag storknar och jag är väldigt glad att jag förverkligar mig och mina drömmar. Men de har varit slitsamt också, det har varit blod, svett och tårar. Det har varit mindre vackert. Det har kostat på. Gör fortfarande. Något annat vore inte sant. Livet är inte bara solrosor.

Det finns ingen person i världen som kan felfritt hantera varje knytnävsslag som riktas mot dem. Vi ska inte kunna omedelbart lösa problem. Det är inte hur vi är konstruerade. Faktum är att vi är konstruerade för att bli upprörda, ledsna, sårade, snubbla och falla. För det är hela syftet att leva - för att möta problem, lära sig, anpassa sig och lösa dem över tiden. Detta är vad som i slutändan formar oss till den person vi blir. Det är livet.

 Timbak och Trolla 
Det här är jag. Jag. Jag försöker vara ärlig med mitt liv, jag delar med mig när jag är lyckligare än ord kan beskriva, jag delar med mig när jag oroar mig och jag berättar när allt går åt helvete (i flesta fall i alla fall J).  Gråt med mig, grubbla med mig, skratta med mig. Men om du har för avsikt att vända mina motgångar emot mig så vill jag helst att du går. Om du vill se mitt liv med dina glasögon och förvränga min verklighet för att passa din uppfattning, så behöver jag dig inte. Om du undrar över någonting i mitt liv, fråga mig så ska jag förklara, sprid inte osanningar baserade på antaganden.

Jag är känslig. Jag blir väldigt ledsen när någon talar illa om mig bakom min rygg, jag försöker att låta det rinna av mig. Jag tränar på det. Jag tar det hårt när jag hör om människors illvilja. Jag analyserar mycket, försöker vara självkritisk, distanserad. Skilja på mitt och andras.  Hålla mig jordad. Mitt liv är just mitt, ingen annan vet så mycket om det som jag. Inte låta andra diktera min verklighet.  Se skitsnack som deras svaghet, inte min.

Har växt flera decimeter sista tiden, lärt mig vad jag tror är livets andra stora gåta…

…If the shoe does not fit, don´t wear it. 

Trym, Fröya och Leya (Canada barn) 
Så nu fick jag ur mig de. Har legat och pyrt i mig i över ett års tid nu. Skönt att bli av med det :)
#1 - - Anna Norderud:

Rakt in i hjärtat! TACK Sandra!
Du skriver så fantastiskt bra och ärligt!
Hoppas vi ses något snart.
/Anna, och Byrackorna.

Svar: Tack! Det gör jag också, fasen vi bor ju typ på samma ställe! Borde inte vara sååå svårt ;)
Sandra

#2 - - Elisabeth:

Kunde inte ha skrivit det bättre själv... Underbart att få den insikten och sedan kunna leva efter devisen är befriande.
Love/Mamma

#3 - - Gudrun:

Kraaaaaaaam ❤️

#4 - - johanna:

så otroligt bra skrivet! håller med dig till fullo, och det är en sån lättnad på något vis när man kommer fram till det där...

#5 - - Monica :

Hej Sandra!
Vet inte vad du gått och grubblat på över ett års tid som du skriver men vill gärna kommentera ditt inlägg.
Vad som är bäst för dig Sandra vet bara Du. Lyssna på din kropp, ditt hjärta och din intuition så kommer allt du tar dig för ordna sig. Visst är det så att genom att göra fel så kan man sedan göra rätt. Av misstag lär man sig och livet är hela tiden ett lärande. Från vaggan till graven.
Skit i vad andra tycker, många kan ha åsikter om saker och ting men många gånger är det bara pga. deras egna osäkerhet eller avundsjuka. Huvudsaken är att Du vet att det du gör är rätt för dig och de dina. Du lever ditt liv och ska inte leva någon annans. Man lever som sagt var bara en gång och det livet skall man vara rädd om.
Du är en klok kvinna Sandra och jag vet att du har ett gott hjärta. Ett hjärta som jag förstår brinner för många, både två och fyrbenta. Fortsätt så Sandra för det gör dig till den Du är.

/Monica och Leo

Svar: Tack Monica för de väl valda orden, tar till och med mig dem.Uppskattar att du tog dig tid att kommentera. Kram!
Sandra

#6 - - Maria O:

VAD du är bra på att sätta ord på känslor!! Så innerligt! Vet inte heller vad detta handlar om, men det verkar ofattbart med tanke på vilken enorm medmänsklig värme du sprider.
/Kramar från Maria och Houdini

Svar: Ååå så snällt sagt, tack Maria. Krama om björnen från mig och hälsa Larsa!
Sandra