The great one

”In you lies grateness”, viskade jag till henne i morse. Vår Denali, som på apache betyder ”The grate one”.  Hon påminner väldigt mycket om sin mormor Canada, fast med mera kontroll. Hon har fått några stänk av Is coolhet och jag tror vi har en stjärna på tillväxt.

Hon fick igår springa med i spannet för första gången, tidigare har hon sprungit med lös vid sidan av. Vid starten fick hon vara lös, efter ett par kilometer spände jag in henne längst bak i 8-spannet bredvid mamma Fröya. Denali sprang med den största självklarhet och utan ett uns tvekan. Som hon aldrig gjort annat.

Efter ytterligare några kilometer så satte jag fram henne i ”lead” bredvid Canada. Innan jag lyfte ankare så kikade hon bak på mig ett par gånger, men när vi väl startat så var det fullt fokus framåt. Denali älskar att springa, snabbt. Hon är inte kaxig den här tjejen, tvärtom, hon har en uppfriskande enkelhet och alltid positiv inställning. Ska bli så oerhört spännande att få hänga med henne i många år framöver.

Hundarna går generellt sett ganska bra trots bristande träning. Trym har äntligen börjat axla Canadas roll som ledare och han känns trygg på platsen. Jag har dem två och Timber som säsongens ledarhundar. Hade önskat att ha en fjärde, men av de åtta jag har i mitt spann så är de ingen som velat ta platsen trots flera försök. De här med ledarhundar alltså, de växer verkligen inte på träd.

Det är så många bitar som ska falla på plats, de ska kunna och vilja hålla tempo, de ska ha självförtroendet att leda, de ska vara störningståliga för att passera allt man möter, de ska vara följsamma för att lyssna på föraren men samtidigt självständiga att ta snabba beslut när de krävs. Avslutningsvis ska de ha en väldig uthållning, mil efter mil efter mil ska de streta på framåt utan att ha någon att följa och fortlöpande ta beslut om riktning, störning med mera. Oftast är de där de sedan brister, den mentala biten i uthållighet.

Men jag har tre stycken i år, det är bättre än tidigare år. Så jag är nöjd.

 Canada och Trym, Timber bakom Trym
I år ska vi starta med två spann, Tobbe kör ett med blandade raser (4 malamuter, 2 siberian och 2 grönlandshundar), jag kör med enbart malamuter och meriterar således spannet (får ej meritera i dagsläget med olika raser i spannet). Ser jätte jätte mycket framemot att få dela den här upplevelsen med Tobbe J

Ni kan läsa om oss här:

http://www.polardistans.com/text1_317.html 

http://www.polardistans.com/text1_378.html

En bild på världens sötaste barn, seriöst alltså, världens sötaste barn, håll i er här kommer hon ;)

<
#1 - - Elisabeth:

Framför allt håller jag med om den där sista kommentaren ;-)
Kärlek till er....
Mamma/Mormor