Den som sade att man inte kan köpa lycka glömde av små valpar

Ett citat av Gene Hill som är nog så beskrivande. Våra små är nu fyra veckor gamla och pigga och alerta små varelser, de tar sig an livet med stor entuasm och bästa sättet att visa detta får bli genom bilder. 
 
 
 
Upplevelsebanor i valphagen låter valparna utforska och stimulerar deras nyfikenhet! Det skapar framåt och modiga valpar som inte räds det främmande utan uppskattar det.

De har nu kommit förbi sin "Pre-fear" period och träningen måste ske med mer försiktighet men en tydlig grund har nu lagt för livet som komma skall. Detta innebär alltså att man nu kan skrämma valparna och på så sätt också skada dem med obehagliga upplevelser.
Första gången i hundgården!
 
I "Pre-Fear" perioden kan man inte skrämma valparna (men dock stressa, så ett varningens finger ändå för att överdriva träningen) och under den tiden vänja dem vid en hel del som de sedan ska klara av i vuxen ålder, man får då träningen mer eller mindre gratis. Valparna vänjer sig vid saker utan inlärning  utan bara genom att uppleva dem och associera det till helt normala ting = ingen träning på det behövs sedan längre fram OCH valparna lär sig hantera okända saker/miljöer tack vare att de i tidig ålder redan upplevt det utan att bli skrämda = bra accosiationer. Många "likamed" blev det här, men är så enkelt egentligen, de ena leder till det andra. Bra ringar på vattnet.

De har bland mycket under denna period åkt en del bil, något vi lagt ner mer tid på tidigt än med Canadas valpar. Canadas valpar fick åka bil första gången vid fem veckors ålder, då de redan utvecklat möjligheten att bli rädda. De första turerna var med pipiga och skrikande valpar, men som dock lugnande sig med tid. Nebraskas valpar som fick börja åka bil i ”Pre-fear” perioden har nu efter att kunnat uppleva rädslor fortsatt varit helt tysta vid bilfärder – ett roligt litet kvitto på hur väl ”pre-fear” träningen fungerar.

 
 
 
 
ALLT vi lär dem kan ju inte vara "bra" lite bus behöver man också!
 
#1 - - Sussi:

Så roligt och lärorikt att följa dom små ! Och alltid lika roligt med dina fina bilder.

#2 - - Elisabeth:

Blir man inte förälskade när man är tillsammans med dessa valpar då vet inte jag.... suck, så underbara de är! :)
Tack för att jag fick komma och njuta av de små liven.

#3 - - Jenny:

Åh hjälp så hjärtat längtar efter en valp, och inte minst efter en valp från er då jag verkligen är övertygad om att ni gör ett kanonjobb med era hundar. Kul att det går så bra med valparna! 8)

Svar: Tack <3 Det blir er tur också! Och hos oss finns alltid en valp till er =)
Sandra