Katastrof som slutade i seger

Krockad bil och släp, posttraumatisk stress, utbrändhets bakslag, magkatarr, urinvägsinfektion och en borttappad plånbok. Men sen vände det och blev ganska bra!

Tobbe och jag reste ned till Gotland i onsdagskväll, nattkörning men inget vi inte är vana med. Turades om att köra och ibland stannade vi på en parkering och sov båda två. Klockan började närma sig sju på morgonen och jag somnat i passagerare sätet. Bara två mil kvar till Enköping där vi skulle ta paus och sova några timmar. Jag vaknar av världens smäll och är klarvaken i ett ögonblick, bilen kastas fram och tillbaka lite och så står vi still.

Tobbe, som körde, hade somnat. Bilen och vårt åtta boxars hundsläp var nere i diket på motsatt körriktning och rammade vägskylten. Tack vare en snabb sinnesnärvaro och skicklighet fick Tobbe upp bilen på vägen igen och där stod vi. I en kurva, tänk om vi fått möte. Frontalkrock. Snabbt ut och se till hundarna, alla var OK om än lite omskakade. Släpet hade också fått sig en rejäl smäll av vägskylten. Bak i bilen hade vi Canada tillsammans med två av hennes valpar, Töya och Trym.

Jag tror tankarna for snabbare i mitt huvud än jag hann med samtidigt som jag vart helt tom. Den våldsamma olyckan där vi voltade bilen som jag och Canada var med om för två år sedan blixtrade förbi och hennes långa efterchocksbehandling. Hur skulle de gå för henne nu?

Bilen gick att köra om än med märkliga ljud och en dörr som inte riktigt gick att stänga. Till en verkstad sedan hem till min mamma. Tobbe somnade en drös med timmar, jag trots varit vaken 1,5 dygn var klarvaken och varje gång jag stängde ögonen fick jag panik. Sist jag gjorde de vaknade jag i panik.

Sedan följde ett mardröms dygn, hela min kropp slutade fungera och min hjärna likväl. Min utbrändhet kom tillbaka som en raket, min kropp talade sitt tydliga språk och slog helt bakut. En mardrömslik magkatarr och urinvägsinfektion infann sig. Alla känslor från den förra olyckan var påtagligt närvarande och marken gungade under mina fötter. Yrsel, illamående, djävulskt huvudvärk och som i ett töcken. Vi tog oss ned till Gotland, men hela båtresan ned är som i en dimma (vilket bevisade sig i en borttappad plånbok), väl framme bokstavligen däckade jag i husvagnen. Canada nära nära mig i sängen, hon otroligt känslig för mitt välmående.  Tobbe var underbar och tog hand om alla hundarnas kvälls bestyr innan han kröp ned hos mig. Plånboken fick jag åter, en vänlig själ hade lämnat in den på båten.

Men jag studsade tillbaka efter ett dygns sömn och vila. Canada verkade opåverkad av olyckan. Fast jag tar de säkra före de osäkra och efterchocks behandlar henne likväl.

Vi besökte Gotland dogshow där vi visade fyra av våra hundar, Is, Canada, Nebraska och Sam med stor framgång. Under söndagen tog både Is och Canada sina sista CERT och blev på samma dag utställningschampions, så himla kul! Canada knep dock BIR (bäst i rasen) titeln mot Is som fick nöja sig med att bli BIM (bäst i motsatt kön).

Is BIM och Canada BIR, båda med CERT och nu utställningschampions

 

Is nu förmodligen mycket nöjd, då vi lovat honom att han aldrig skulle behöva åka på utställning igen. Han förstår nämligen inte alls meningen med att springa runt i en ring och stå uppställd. Canada däremot älskar att visa upp sig!

Nebraska och Sam fick båda ”Exellent” och CK samt reserv CACIB – jättefina kritiker och uppförde sig fint.

Under de två dagarna utställningen fortgick fick Canada följande ”vinster”: två stycken BIR, två CK och CERT, ett CACIB och roligast av allt stod i en av kritikerna: visad i utmärkt kondition. Detta 4 månader efter hon fått sju valpar. De e min tjej de!

Canada (i sommar päls)

 


Underbar bild! Tobbe tillsammans med Sam i utställningsringen, båda två lika ovana men roligt har de!

 

Is, passade på och tog sig en tur på Ica i Visby. Smet ut från husvagnen och snabb som en vessla in genom den snurrande slussen till Ica Maxi och in i butikens alls gångar. Tobbe efter och frågande efter en  hund, butikens kunder pekade nedför gångar fyllda med mat (tänk er om detta varit Frost). Tobbe leker katt och råtta med Is som inte tänker låta sig fångas. Han springer tillbaka till ingången/utgången på butiken och där lyckas Tobbe fånga honom.

 

Is närmast på bilden, bakom står Canada och sedan Sam på stakeout vid husvagnen.

Hundarna är fantstiskt lätta att ha med sig, de kopplar av i alla lägen och finner sig i de mesta miljöer. När vi var i Enköping efter krocken ställde vi upp dem på stakeout på en gräsplätt utanför mammas lägenhet mitt inne i stan. De sa inte ett ljud och la sig bara tillrätta och inväntade aktivitet. Underbara hundar.

 


Töya och Trym var med på sin första tur och skötte sig kalasfint

 

Så helgen resan började i minst sagt katastrof men slutade i framgång. Jag är inte helt ok ännu, men jag kommer bli och jag har fått lära mig lite mera om mig själv. Är fascinerad över min kropp och dess kraftiga reaktion, den talade tydligt om att NU har du tagit slut och du behöver vila. Sista året har handlat mycket om att  lära mig lyssna på min kropp, och jag både förstår och respekterar dennes insikt. En lärdom som tar tid att lära sig, men här fick den sig en ordentlig skjuts.

 

Bilen måste lagas, släpet likaså. Men vi är alla ok och det är allt som spelar roll. Och nej, det blir aldrig någonsin några mer nattliga körningar för mig. Och nej, jag är långt ifrån fri min utbrändhet – de behövde jag bli påmind om.

#1 - - Ann-Sofie:

hua o usch o fy va jag ryser när jag läser, otroligt tacksam att ni hade änglavakt ännu en gång, TACK alla underbara änglar!!!!
Lycklig över att läsa om beslutet att sluta köra långa bilturer på nätterna, BRA TÄNKT, "klick" på den du!!
o som du också tänker, utbrändhet försvinner inte snabbt, tror kanske aldrig den helt går över men visst blir man hela tiden bättre på att hantera den o känna av/läsa sin kropp och om inte annat blir man snabbt påmind om man råkar missa en signal ;)
Härligt att resan slutade så fint o stort stort GRATTIS till Era champinjoner!!
Kram o sköt om dig nu vännen <3

#2 - - Josefin :

Åh herregu, de hade kunnat sluta illa! Hoppas att allt är bra med er alla efter omständigheterna. Kul att det gick så bra på utställningen, stort grattis! Tyr skickar en stor blöt puss till er!

#3 - - Nina:

Hoppas du/ni mår bättre nu=) Och grattis till vinsterna i utställningsringen!!! Massor med kramar från mig och Hjärtat!<3 Vi ses i november!;)

#4 - - Lina och Loke:

Väljer att fokusera på det positiva i detta inlägg - Då var vi på Gotland samtidigt! ;) Vi hade en liten cykelsemester på ön som bröllopsresa nu ett år efter att vi gifte oss. =9 Loke följde med och sista helgen på resan bodde vi i Visby och märkte att det visst pågick någon utställning, för det var så väldigt mycket hundar i staden. ;P Har själv just laddat upp ett inlägg med bildbomb över resan. =)